Så lätt - så löjligt

Ni brudar är märkliga. Särskilt på krogen.

Det finns allt som oftast, två typer av tjejer på krogen. Dom som har för bra självförtroende - dom snygga. Och så finns det medelmåttorna - dom mindre snygga.

Ni medelmåttor har inga problem med att komma fram. Oftast har ni fått i er lite för mycket. Med svajande ben och med en ögonknullande blick, stapplar ni fram.

Brud: "Hej..."
Jag: "Tjena!"
Brud: (Tystnad)
Jag: (Tystnad)
Brud: "Är det kul?"
Jag: "Va?"
Brud: "Ja. Är det kul? Vakt och så."
Jag: "Jaha, jo. Det är det väl."
Brud: "Ok."
Brud: (Tystnad)
Brud: "Jaha..."
Jag: "Gå du in och festa och ha kul istället."

Och så snor ni till er en puss på kinden. Eller så tar ni tag i min hand och försöker dra med mig någonstans. Jag drar bort handen, falskler, skakar på huvudet lite medlidsamt och pustar ut.

Sen finns det ni.
Ni - era snygga jävlar as. Ni står där på andra sidan baren. Stirrar på mig när ni tror att jag inte ser.

När jag väl möter blicken tittar ni bort. Instinktivt, med obrydda och intränade rörelser som säger "Jag kollade inte på dig. Jag är för snygg för att kolla på någon!". Ni gör allt för att visa att ni verkligen inte kollade. Ni går iväg och börjar dansa eller vänder er om till baren och beställer en drink.

Men så kollar jag på er - intensivt. Ända tills våra blickar möts. Jag granskar er från topp till tå. Och så kollar jag bort. Obrytt och intränat.

Då händer något hos er. Kroppsspråket förändras. Guarden släpps ner några centimeter och ni närmar er.

En hand sticker fram och jag hör ett lågmält "Hej...".